Tilläggsisolering



Många hus har byggts under en tid då material var dyrare än uppvärmningen. Glipor och drag accepterades också ibland som ett naturligt fenomen och bidrog till att ventilera huset. Idag är det dyrt att värma upp huset, vilket gör att många väljer att tilläggsisolera sina hus. Det kan göra under för uppvärmningskostnaderna, men det gäller att se upp. Ventilationen i huset kan bli lidande om åtgärder inte vidtas, och tilläggsisoleringen kan förändra fukthalterna i hela eller delar av huset. Det i sin tur kan leda till fuktskador. Det gäller därför att noga tänka igenom den tilläggsisolering som ska till, och vilken effekt det ger vad gäller hälsa och miljö för såväl hus som människor.

Varm luft stiger och beräkningar visar att 15 % av all värme som går till spillo genom husets skal går via taket. Det är därför som effektivast och enklast att tilläggsisolera vinden. Det görs snabbt genom att lägga lösull på råvinden alternativt lägga lager av isolerskivor. Vid en sådan isolering är det mycket viktigt att vinden ventileras korrekt, eftersom luften där kommer att bli kallare än förr.

Genomsläpp av värme genom väggar står för cirka 20 % av alla energiförluster i ett hus. Då väggarna är svårare att tilläggsisolera, och då ytan är stor, är det däremot inte alltid lönt att tilläggsisolera dem för att få ner värmekostnaderna. Men, den som ändå planerar att åtgärda en trött fasad bör fundera på att lägga in tilläggsisolering även i väggarna. Det görs nämligen på utsidan. En tilläggsisolering på insidan ger stor risk för fuktproblem i väggarna. Tilläggsisolering av golvet och källaren är något enklare att utföra än att isolera väggarna i efterhand. Här försvinner cirka 15 % av alla värme, och här kan också en tilläggsisolering innebära att nya utrymmen kan tas tillvara i bostaden. Liksom vid tilläggsisolering av väggar, sker isoleringen av en källare på utsidan för att minska risken för fuktskador.