Tätskikt i våtrum



Våtutrymmen är en vanlig källa till problem med huset. De orsakar årligen vattenskador för många miljoner bara i de svenska hemmen. Därför är reglerna om hur ett våtutrymme ska utformas och byggas rigida. Målet är att säkra att ingen fukt och inget vatten tränger ut från rummet alls. Dåtidens våturymmen var ganska enkla konstruktioner. Traditionen av att tvaga sig var ganska modest. Möjligtvis togs ett bad då och då. Idag använder vi mer vatten än någonsin och förvandlar badrummen till span där vattentrycket på väggar, golv som tak ofta blir mycket högt. Det ställer helt nya krav på våra badrum. Det har föranlett att kraven på det tätskikt som skyddar omgivande hus också har blivit bra mycket högre än tidigare.

Det är våtrummets tätskiktet som har som uppgift att hålla väta och fukt borta från resten av huset. Hela våtrummets ytor, det vill säga tak, väggar och golv, ska ha ett helt intakt tätskikt. Tätskiktet läggs på innerväggarna, innan kakel eller andra väggbeklädnader monteras. För att skiktet ska bli helt tätt krävs ett gott underarbete och noggrann på strykning. Skarvar och övergångar till brunnar, genomförningar av tappvattenrör och avloppsrör och andra svaga punkter måste stärkas ordentligt så att inga sprickor eller glipor uppstår. Specifika regler för hur ett tätsikt ska byggas upp finns att hitta på Boverkets hemsida.

Den som väljer att renovera sitt badrum på egen hand bör och ska dokumentera hela processen för att visa att underarbetet med bland annat tätskikt blir helt korrekt gjort. Då gäller det oftast att Boverkets regler och branschreglerna följts. Branschreglerna är mer omfattande och rigida än vad Boverkets regler är. Utan korrekt dokumentation är det många försäkringsbolag som inte ersätter eventuella vattenskador. Ibland kräver försäkringsbolaget att en professionell person med våtrumscertifikat står för arbetet med att lägga tätskikt. Kontrollera därför alltid med det aktuella försäkringsbolaget om vad som gäller i det enskilda fallet, gärna skriftligt.