Självdragssystem



Ett hus med ett självdragssystem har ingen mekanisk ventilation. Istället bygger ventilation i huset på att luft tas in från ett håll på naturlig väg och genom att luften värms upp, går ut åt ett annat.

Gamla husbyggnader har nästan alltid ett ventilationssystem som bygger på självdrag. Det var naturligt förr i tiden eftersom det helt enkelt inte fanns fläktar och ventilationsrör att tillgå. Den friska luften kommer in via springor och ventiler i de nedre delarna av huset. Sedan värms luften upp och stiger. I de övre delarna av väggarna hittar luften sin utväg, genom imkanaler och frånluftskanaler.

För att ett självdragssystem ska fungera väl krävs en bra murstock, som det också eldas i. Det är via den kanalen som den största delen av luften går ut och värmen i kamin och murstock driver på ventilationen så att omsättningen på luft blir god. Om huset med självdragssystem byggs om, tätas och värmekällan ändras så att murstocken förblir kall, fallerar systemet. Resultatet blir en dålig ventilation i huset.

Det finns såväl för- som nackdelar med ett självdragssystem. Fördelen är uppenbar i att ventilationen fungerar oberoende av strömkällor. Däremot är det svårt att reglera luftströmmarna när självdrag råder och väder och vind kan påverka ventilationen negativt. Ibland kan omsättningen av luft bli för liten vilket leder till att luften blir dålig inomhus. Ibland blir luftväxlingen för hög vilket leder till ökade uppvärmningskostnader. Vid vissa väderleksförhållanden kan till och med ett övertryck ske i huset, vilket pressar fuktig luft in i väggarna som i sin tur kan leda till fukt- och mögelskador.