Fasadputs



Fasadputs utgör husets skydd från väder och vind. Putsen har också en viktig funktion i att hålla ihop byggnaden och åstadkommer en vacker yta. Till stora delar är en putsad fasad en underhållsfri fasad. Men med tiden vittrar fasadputsen sönder, och behövs då lagas eller läggas om.

En putsad fasad består av tre olika skikt. Det första lagret är en grundning, som består av cement eller en blandning av cement och kalk. På det lagret läggs ett kalkbruk vilket gör fasadputsen tjock och rejäl. På ytan läggs sedan en ytputs och färg. Ibland sätts fasadputsen på ett nät. Det kallas för revetering. Putsen kan utgöra fasaden på ett trä- eller stenhus. Det är viktigt att konstruktionen inte stänger in fukt vilket är ett vanligt problem med en putsad fasad.

Hur hård fasadputsen blir beror på hur stor andel kalk putsen innehåller. Ju mer kalk en fasadputs innehåller, desto mjukare blir den. Utifrån denna relation klassas putsen i hårdhetsklasserna A till E. Puts som klassas som A är hårdast möjlig, medan E-klassad puts är mycket mjuk. Fasadputs har oftast klassningen B eller C. Om väggen behöver lagas ska alltid ett lika hårt eller ett mjukare puts användas. Det gäller därför att veta vilken typ av puts som använts på fasaden om den behöver bättras på.

Det krävs teknik och handlag för att putsa en fasad så att den blir jämn, snygg och hållbar. Fasadputs ska läggas på under sommaren. Om väderleken inte erbjuder värme brinner inte putsen ordentligt vilket gör den spröd och skör.