Frostsprängning



Vintern och häftiga temperaturväxlingar på hösten och våren ställer till med alla möjliga problem för husägare. Ett av de vanligare och större problemen med hus eller delar av hus som är tillverkade av sten och puts är frostsprängning. Det är ett naturfenomen som får sten att vittra sönder och som ger sprickor och sättningar i en husfasad.

Risken för frostsprängning uppkommer när vatten tränger in i sprickor och håligheter i fasaden eller grunden. När detta vatten sedan fryser till, expanderar vattnet. Det gör att sprickorna blir större och större. Fenomenet är vanligt på husfasader av puts, i stentrappor, balkongfundament och på husgrunder. Särskilt husgrunder av sten med puts emellan är utsatta för frostsprängning. Det är också vanligt att kranar och rör går sönder av expanderande is. Det kan ge stora skador på huset, särskilt när isen smälter till vatten igen och vattenläckorna börjar spridas i huset. I vissa fall kan till och med berggrunder brista på grund av fenomenet, vilket orsakar ett bergras. Trä är motståndskraftigt mot den expanderande materien. Det beror på de mjuka fibrerna som träet är uppbyggt av och som ger plats åt isen utan att gå sönder.

Det är inte alltid som frostskadorna syns utanpå. Det kan hända att vatten har trängt in i betongfundament. Det kan ge förrädiska skador som inte upptäcks förrän skadan blivit så grav att hela betongblocket brister. Ibland kan den här processen gå mycket snabbt, men ofta tar det flera år innan skadorna blir så stora att det krävs omfattande åtgärder. Idag finns det en mängd åtgärder som kan vidtas för att minska risken för frostsprängning och de därtill kommande skadorna. Till stora delar handlar det om en utveckling av de material som används vid byggnationer, och att skaffa möjligheter för vattnet att expandera i kranar och liknande (jämför frostsäkra kranar).