Det finns såväl äkta som oäkta bostadsrättsföreningar. Den förening som i huvudsak, till mer än 60 %, har som verksamhet att upplåta bostadslägenheter till medlemmar är en äkta förening. En oäkta förening är alla de föreningar som inte uppfyller detta krav.
Det är Skatteverket som avgör om en bostadsförening är äkta eller oäkta. Grunden för bedömningen är hur stor yta av den totala ytan som räknas som bostadsrätter. Ibland är dock beräkningen något oklar, och då skatterna påverkas för de som bor i föreningen är definitionen mycket viktig. Detta har gjort att uppdelningen mellan äkta och oäkta föreningar varit ifrågasatta.
Skillnaden mellan att ha en bostadsrätt i en äkta och en oäkta förening är stor när det kommer till de regler som finns vid en försäljning. Den oäkta föreningen räknas nämligen som likställd ett aktiebolag. Det gäller framför allt reglerna för hur stor andel av vinsten som ska beskattas, och om det går att få uppskov för denna beskattning eller inte. I en äkta förening beskattas två tredjedelar av den vinst som eventuellt utgår. I en oäkta förening beskattas hela vinsten. Skatten är inte heller möjlig att skjuta upp. Det gäller också om en individ säljer en bostadsrätt i en äkta förening och köper en lägenhet i en oäkta förening.
En annan viktig skillnad är att det kan förekomma skatt på hyresintäkterna. Det beror på att lägenheterna tilldelas ett marknadsmässigt hyresvärde. Om föreningen inte tar ut detta belopp i faktiska hyror från bostadsrättsinnehavarna uttagsbeskattas mellanliggande belopp med 28 %. Det utgår även en skatt för medlemmarna om skillnaden räknas som ett kapitaltillskott.
