I en intressant debattartikel ”Rusta upp miljonprogrammet – bli en vinnare!” i Byggvärlden diskuteras lönsamheten i att renovera miljonprogramsområden. Ur ett samhällsperspektiv håller jag helt med. Svårigheten är många gånger som det sägs i debatten idag att fastighetsägarna har problem med att få ihop lönsamheten i renoveringsprojekten, om man inte har en mycket långsiktig förvaltning med relativt låga direktavkastningskrav.
I skrivande stund tittar vi på ett miljonprogramsområde som har goda förutsättningar för att bli ett lönsamt projekt. Den ”lilla” extra insatsen att göra energisparande åtgärder känns självklar ur egentligen alla perspektiv. Tilläggsisolering, FTX, individuell mätning osv är några saker som finns i projektet och många alternativ har stötts och blötts innan det landade i de olika tekiska systemen. Men passivhus är det långt till i just vårt fall.
Jag fastnade för detta stycke i artikeln: ”Den renovering av miljonprogramshus som genomförs på Brogården i Alingsås visar att det är lönsamt för både de boende och för fastighetsägaren att effektivisera energianvändningen.”
Här blir det i min värld svårt att få ihop det, så jag skulle väldigt gärna vilja veta mer om hur de räknat och vilka krav på avkastning man haft. Att renovera för 1,3 Mkr per lägenhet i Alingsås och få hyresnivåer, driftskostnader, avsättning för framtida underhåll mm som gör det lönsamt låter svårt. Men det är klart, det beror på hur man räknar… Så är det någon som vet mer om hur man tänkt så tar jag tacksamt emot tips.
Skulle det vara någon privat aktör som kan hitta lönsamhet i liknande projekt eller är det vårt gemensamma ansvar genom allmännyttan att tänka så stort som i Brogården? Min förhoppning är att det blir fler projekt med sådana mål, men jag vet inte vem som skall stå för notan…
